• 018 - 71 33 00
  • 070 - 327 97 22

Om oss

emblem.fwDemosthenes AB har sedan 1993 varit ett ledande retorikföretag i Sverige. Med klassisk retorik som grund ger vi kunder och kundföretag verktyg att kommunicera intresseväckande, strukturerat och övertygande. De första åren arbetade vi huvudsakligen med undervisning på universitet och högre utbildningar, bland annat Uppsala universitet, Stockholms universitet, SLU, Handelshögskolan i Stockholm och Berghs School of Communication. Men snabbt kom verksamheten att breddas avseende såväl tjänster som uppdragsgivare.

Idag har Demosthenes ett komplett utbud av kommunikationstjänster och arbetar med utbildningsväsendet, företag, myndigheter och organisationer. I utbudet ingår, förutom utbildningsverksamhet, konsulttjänster som kommunikationsplanering och talskrivande. Demosthenes gör också kvalitetsstudier.

*Namnet Demosthenes kommer från den grekiske talaren Demosthenes som var verksam på 300 talet f Kr. Demosthenes saknade naturliga förutsättningar för tal, men kom genom systematisk träning att gå till historien som en av de främsta talarna. Mest känd är kanske berättelsen om hur Demosthenes förbättrade artikulationen genom att öva tal med stenar i munnen.
Agneta Wallin har arbetat på Demosthenes sedan 1995 och är företagets VD.Agneta har gedigen erfarenhet av arbete med retorik på universitet, företag, myndigheter och organisationer. Hon har bl a varit ansvarig för retorikutbildningen på Handelshögskolan i Stockholm och har och har haft uppdrag för flera intresseorganisationer och stora företag. Hon arbetar också som talskrivare och med utredningsuppdrag.
Det som gör retorikämnet speciellt är att det förenar en genomtänkt kommunikationsteori med användarvänlighet. Det är sannolikt förklaringen till att ämnet har expanderat, inte bara i Sverige, utan över hela Europa. Retoriken har utvecklats till en viktig individuell kompetens såväl privat som professionellt.






Demosthenes kunder genom åren, bl a:

  • Academicum AB
  • Astra Zeneca AB
  • Bergs School of Communication
  • Blendow Group
  • Ericsson Mobile Communication AB
  • Finansdepartementet
  • Försäkringskassan
  • Gymnasieskolor
  • Göteborgs tingsrätt
  • Hyresgästföreningen
  • Åklagarmyndigheten
  • IKEA IT
  • Investor AB
  • Kommerskollegium
  • Kährs
  • Limhamnsgruppen
  • Lindahls advokatbyrå
  • LRF
  • Mannheimer Swartling
  • Nordic Law
  • NOTE
  • Post- och telestyrelsen
  • Reklamidé AB
  • Schenker AB
  • SIF
  • SIFU
  • SLU
  • ST
  • Stockholms universitet
  • Svea hovrätt
  • Swedbank
  • Svenskt Näringsliv
  • Uppsala universitet
  • Wistrand advokatbyrå


Retorik brukar definieras som konsten att övertyga. Retorik handlar om förmågan att kommunicera förståeligt, intresseväckande och övertygande. Med kunskaper i retorik kan alla bli mer effektiva och medvetna i sin kommunikation. Den retoriska metoden erbjuder ett praktiskt och systematiskt sätt att förbereda och genomföra presentationer, undervisning, möten eller samtal.

Retorikens fem delar:

Inventio, dispositio, elocutio, memoria, actio.


Inventio – Att finna argument

Den som vill övertyga kan använda tre strategier. En strategi går ut på att övertyga genom logisk argumentation (logos), genom att bevisa att en sak förhåller sig på ett visst sätt. Den logiska argumentationen är basen för det övertygande talet. I en logisk argumentation pekar talaren på rationella grunder för ett beslut, att ett beslut ger god ekonomi, effektivitet, säkerhet och så vidare.

En annan strategi är att övertyga genom emotionell argumentation (pathos), det vill säga genom att uppväcka känslor hos publiken, såsom fruktan, hopp, medlidande, glädje och stolthet. Den emotionella argumentationen är vanlig i politiska sammanhang. Men också i affärslivet är emotionerna viktiga: med argumentation baserad på fruktan och hopp, och i det framgångsrika företaget är känslan stolthet viktig.

Den tredje metoden består i att övertyga genom karaktär (ethos). Det innebär att talaren själv framstår som en övertygande person. För ett företags del visar sig karaktärens värde på balansräkningen under rubriken ”goodwill” och ska vi tro Aristoteles, som skrev det första vetenskapliga verket i retorik, är karaktär eller goodwill det viktigaste argumentet.

För att finna argument utvecklades i retoriken metoder som hjälpte talaren att på ett systematiskt sätt få en totalbild av de argument som kunde användas i en viss fråga.

Dispositio – Disposition

När talaren funnit argument så är det dags att ordna innehållet. Den klassiska dispositionsmodellen består av fyra delar. Varje del har sin funktion.

I inledningen ska talaren skapa intresse och välvilja. En av talarens dygder är att i inledningen vara ödmjuk. Ja, en av övningarna i retorikskolorna gick ut på att lära sig det ödmjuka talandets konst.

Efter inledningen kommer bakgrundsbeskrivningen. Nu ska talaren undervisa publiken, redovisa fakta, så att publiken får klart för sig det problem som utgör bakgrund till talarens förslag. Därefter sker argumentationen. Talaren väljer nu ut tre argument, inte fler. Alltför många argument innebär att de sämre argumenten skymmer de bättre.

Och allra sist avslutningen. Det är i avslutningen som talaren skapar gemenskapskänsla, tar två steg framåt, tar av sig glasögonen och ger publiken sin vision för framtiden.

Inledningen – ett exempel från Cicero ur talet pro Sextus Roscius

Tema – välvilja
Visst förstår jag att jag inte kan hitta de rätta orden för att beskriva dessa upprörande förhållanden, inte klaga nog eftertryckligt, inte uttala mig tillräckligt öppet: för min begåvning tillåter mig inte att finna de rätta orden, min ålder räcker inte till för att ge eftertryck nog, tiden är inte lämpad för öppenhet. Dessutom känner jag en stark ängslan som beror på min naturliga blygsamhet och er höga ställning och min motparts makt och Sextus Roscius fara: därför ber jag er enträget, mina herrar, att ni med uppmärksamhet och överseende lyssnar på mig. Det är i förlitan på er samvetsgrannhet och ert kloka omdöme som jag tagit på mig en börda som egentligen överstiger mina krafter.

Avslutning – Napoleon 20 maj 1796
Tema – vision
Det fria franska folket, aktat av hela världen, skall ge Europa en fred som kommer att hålla det skadeslöst för de offer av alla slag som det gjort under sex år. Då skall ni återvända till edra hem, och edra landsmän ska visa på er och säga: ”Han var med armén i Italien!”

(Övers. Nils Kjellström)
Elocutio – Att finna de rätta orden

Nu har talaren funnit innehåll och ordnat dispositionen. Då återstår en oerhört viktig sak, nämligen att se till att talet förses med effektiva exempel. Det är viktigt för talaren – för goda exempel är lätta att memorera och ett väl memorerat tal är lätt att framföra. Det är också viktigt för publiken – för goda exempel är intressanta att lyssna på och de fastnar i minnet.

Inom retoriken utvecklades den så kallade figurläran. Det finns sammanlagt cirka 200 figurer med olika funktioner. Några, till exempel metaforen har ofta en pedagogisk effekt, det var så metaforer användes av Jesus. Andra kan ha en emotionell effekt som figuren evidentia, när talaren talar så att publiken ser ett händelseförlopp framför sig. En del figurer har den effekten att de direkt skapar kommunikation med publiken. Den enklaste kommunikationsfiguren är frågan. En fjärde kategori är de musikaliska figurerna, till exempel anaforen, då talaren börjar flera meningar med samma ord för att skapa rytm.

Metafor
Ni känner alla till en viss typ av bilförare: han som med sina sextio hästkrafter är vägarnas skräck, som tror att vägarna är gjorda enkom för honom och kör omkull var och en som sinkar hans framfart med en enda kilometer i timmen. Den preussiske junkern är Europas bildrulle. Småfolk i hans väg slungas blödande och sönderslagna i diket. Kvinnor och barn krossas under hjulen på hans stora bil, och England befaller han att hålla sig ur vägen. Jag kan bara säga att om något av den forna brittiska andan lever kvar i våra hjärtan kommer denne buse att lyftas ur sätet. Om han skulle segra vore det den största olycka som har drabbat demokratin sedan Den heliga alliansens dagar.

(Lloyd George, övers. Lars Bjurman)
Evidentia – att skapa en fantasibild
Det var gryning och Demosthenes gick där på stranden. Han lät vågorna skölja över fötterna. Havet brusade, nästan röt. Ibland tyckte han att det brusade på samma sätt som folkförsamlingen, som publikhavet. Han började tala, först med stenar i munnen. Efter några verser spottade han ut stenarna. Vid Zeus, han hade blivit bättre. Månader av träning hade givit resultat. Äntligen; han hördes. Han överröstade havet, och havet underkastade sig honom.
Anafor
Vi har förstått framtidens utmaningar. Vi har ett förråd av framgångsrik, ny politik. Vi känner behoven hos de folk vi tjänar, vi talar för dem.

(Tony Blair)
Kiasm

Kiasmen är en spännande figur som innebär att talaren ordnar budskapet i ett AB/BA mönster. Den mest kända kiasmen är nog John F Kennedys:
”Fråga inte vad ditt land kan göra för dig, utan vad du kan göra för ditt land!”
Memoria – Memorering

För tvåtusen år sedan talade man inte från manus av ett enkelt skäl: det var mindre effektivt. En av de viktigaste aspekterna i talandets konst ligger i kontakten med publiken. Varje professionell talare vet att kontakten störs av om texten förmedlas via ett koncept, eller via overhead som används som koncept. Målet för det goda talet är därför att tala fritt. Kanske kan man säga att det finns ett moment av frieri i ett tal – och att fria från manus är knappast framgångsrikt.

Eftersom minneskonst var viktigt utvecklades för 2 000 år sedan mindmappingtekniker. En sådan teknik gick ut på att föreställa sig talet som en byggnad. Byggnadens rum svarade mot talets delar och talaren tränade alltså in talet genom att gå genom byggnadens rum och tala över de associationsföremål som lagts dit. Sedan hölls talet, och talet fanns då organiserat i talarens minne som en promenad genom en byggnad.

Actio – Framförande

När talet fästs i talarens minne var det bara själva framförandet som återstod. Kroppsspråk och röstbehandling var självklarheter för den klassiske talaren. För den moderne talaren tillkommer att behärska powerpoint och andra tekniska hjälpmedel. Det viktigaste är dock fortfarande röst och kroppsspråk.


Retoriken växte fram samtidigt som den första ansatsen till modern vetenskap, den första ansatsen till offentliga domstolar och den första ansatsen till demokratiska institutioner. Det började på 400-talet f Kr. Atenare som skulle tala inför domstol eller i folkförsamlingen ville göra det så bra som möjligt. De gick då till experter i retorik. Experterna skrev tal mot betalning och yrket logograf (talskrivare) hade hög status. Vissa retoriker gick emellertid så långt att de inte nöjde sig med att ge ett gott budskap en övertygande presentation, utan de fick också sämre budskap att framstå som goda. De kunde vända svart till vitt. Aristofanes skriver om en far som uppmanar sin son att ansluta sig till en retorikskola för att befria honom från hans skulder.
Hos dem finns tvenne tal av olikt slag,Ett bättre tal, sägs det, och ett sämre tal.Det ena av dessa tal, det sämre just,plär segra säger man, med orättvisa ord.Om du lär dig detta orättvisa tal,se då av alla skulderna, som jag har gjort för dig,behöver jag ej betala ens en obol. (Ur pjäsen ”Molnen”, övers. Alarik Hallström)
Några hundra år senare hade retoriken importerats av den nya stormakten Rom. Romarna tog emot ämnet med stor entusiasm. Här fick man ett användbart och praktiskt redskap som kunde nyttjas i domstolarna, i senaten eller för att egga trupperna. Retorik blev nu ett skolämne.

De mest kända talarna från den klassiska tiden är utan tvekan atenaren Demosthenes (d. 322 f Kr) och romaren Marcus Tullius Cicero (d. 43 f Kr). Många av deras tal finns bevarade ännu idag.

Demosthenes – Åsnans skugga:
Mannen riskerade dödsstraff. Plötsligt avbröt Demosthenes sin plädering inför den gäspande domstolen och sade: En man reste från Athen till Megara på en åsna som han hyrt. Solen brann het, inga träd kantade vägen och mannen sökte förgäves efter en skuggig plats att rasta på. Till slut steg han av, satte sig bredvid åsnan och sökte svalka i åsnans skugga. När åsnedrivaren blev varse detta begärde han särskild ersättning för åsnans skugga. Mannen som hyrt åsnan menade däremot att skuggan rimligen ingick i hyran. Ingen av dem gav efter och saken drogs inför domstol. Här avbröt Demosthenes sin berättelse och fortsatte pläderingen. Nu blev det liv och rörelse i domstolen och till slut ropade en man till Demosthenes och undrade vem som hade vunnit processen. Demosthenes svarade då: En åsnas skugga intresserar ni er för, men en människas liv ägnar ni ingen uppmärksamhet!
Retoriken i Europa

Den kristna kyrkan förde den retoriska traditionen vidare och genom universiteten fick retoriken spridning inom den högre utbildningen över hela Europa och fördes på så vis in också i Sverige, där man studerade ämnet till mitten av 1800-talet.

Då dog ämnet. Då hade man börjat säga om motpartens argumentation att den var ”retorisk” och om den egna att den var saklig, byggde på fakta och information. Den bilden av retorik hade sin grund i den omtolkning av retorikämnet som skedde på 1600-talet. Då kom man att intressera sig för talets ”yta” – de retoriska figurerna, elegansen sattes i fokus. Det blev med retoriken ungefär som med möbel- eller klädmodet. Stilen blev viktigare än funktionen.

Nu har retoriken återvänt. I dag ges utbildningar i retorik för informatörer, marknadsförare, utbildare, advokater och politiker och retoriken ingår som ett naturligt inslag i ledarskapsutbildningar och traineeprogram. Många företag och organisationer stämmer i dag av viktiga föredrag med en professionell retoriker.

KOMMA I KONTAKT


018 - 71 33 00
info@demosthenes.se
Box 3022, 750 03 Uppsala